Lars Göran Yeudakimchikov-Malmquist

Jag började min resa som konstnär genom kameralinsen. Jag har så länge jag kan minnas fotograferat och började ställa ut mina bilder för över 30 år sedan.
Livet är inte alltid en rak väg och för mig ställdes jag inför ett vägskäl som gjorde att jag satsade på den kreativa sidan. En period på Biskops Arnö ledde mig in på grafiken genom fotogravyren. Tekniken är svår och det är inte mycket i grafiken som jag prövat på som kräver så mycket som fotogravyren. Den gav mig en mycket bra grund att stå på tekniskt. Som jag brukar säga till mina elever, lär er gå från A till B och lär framför allt varför och vad som händer i processen. Efter det kan ni bryta alla regler för ni vet vad ni gör. Då kommer känslan fram i bilden. Jag har aldrig själv strävat efter det perfekta tekniska i mina bilder utan mer
att hitta en känsla. Jag bryter ofta mot regler i mitt konstnärskap. Tidigare arbetade jag med människor främst porträtt, försökte hitta människan som jag uppfattade den. Hitta bakom masken som vi alla bär.
Jag har gjort många bilder genom åren och inte tänkt så mycket på en ” röd tråd”i mina bilder. Det jag kan se idag är att mina bilder ofta lämnar kvar något ställer frågan ”vad händer sen”.
Jag citerar Kathlen Brennans text till Tom Waitz musik
I’m not living in this world I’m just passing thru